|

Information om Hampa

Vad är Hampa?

Hampa – Biologisk information

Hampa tillhör familjen hampväxter (Cannabacae) och dess latinska namn är Cannabis sativa L. och anses idag utgöras av en enda art. Inom arten finns dock flera underarter eller varieteter med skilda egenskaper. Forskare har länge debatterat cannabisens taxonomi – vissa har delat upp den i flera arter, medan andra menar att det rör sig om en monotypisk (ensam) art med variation inom sig. En vanlig uppdelning är i tre huvudsakliga grupper baserat på morfologi och användning:

  • Cannabis sativa – Typiskt en långväxande, smalbladig planta som kan bli flera meter hög. Den har historiskt odlats som industriväxt för fibrer och frön, och innehåller ofta låga halter av THC (psykoaktiv substans).
  • Cannabis indica – Generellt en något lägre och buskigare variant med bredare blad. Förknippas med högre hartshalt och har traditionellt använts för psykoaktiva ändamål (det som ofta kallas marijuana).
  • Cannabis ruderalis – En vildväxande typ av ”vildhampa” ursprungligen från Central/Östeuropa och Asien. Den är liten till växten och kännetecknas av autoblommande egenskaper (blommar efter viss tid oberoende av ljuscykel) samt mycket låg THC-halt.


Namngivning och taxonomisk bakgrund

Det vetenskapliga namnet för hampa, Cannabis sativa L., gavs av Carl von Linné år 1753  Släktnamnet Cannabis kommer från latinet (ursprungligen från grekiskans kánnabis) och har använts historiskt för hampa. Artepitetet sativa betyder “odlad” på latin, vilket syftar på att det är en kulturväxt. Hampväxten placerades av Linné i familjen hampväxter (Cannabaceae), där den är nära släkt med humle (Humulus lupulus).

Hampaväxten har levt i samklang med människan i tusentals år och varit en av de viktigaste grödorna historiskt sätt. Faktum är att en av de första växterna som människan odlade var hampa. Även i Sverige har det varit en viktig växt historiskt sätt.

Denna växt har försett oss med allt vi behöver såsom bränsle, kläder, mat och hälsa. Samtidigt som växten förblir en viktig komponent för jordens ekologiska balans. Hampan bidrar med att återställa jordar, hålla landmassa på plats genom sina djupa rötter och livnära stora delar av den mänskliga likväl djuriska populationen.

Med över 50 000 olika användningsområden så är hampan utan tvekan jordens främsta ekologiska resurs, med kapaciteten att förse mänskligheten med hållbara alternativ vare sig det är livsmedel, drivmedel, byggmaterial och så vidare.

Trots dessa kategorier kan alla former av cannabis korsas med varandra. I modern botanisk klassificering betraktas de ofta som underarter till Cannabis sativa snarare än helt separata arter. Växten är vanligen dioik (skilda han- och honplantor) och har karakteristiska fingrade blad med tre till nio flikar. Genom förädling finns numera många kultivarer inriktade på olika ändamål – exempelvis högväxande, grenfattiga sorter för fiberproduktion respektive kortare, kraftigt förgrenade sorter för maximal blom- och hartsskörd.

Under slutet av 1700-talet och framåt utökades den taxonomiska kartan för Cannabis. År 1785 beskrev den franske botanikern Lamarck en indisk variant som Cannabis indica (indisk hampa), baserat på exemplar med annorlunda utseende och starkare psykoaktiva egenskaper från Indien. Senare, 1924, identifierade den ryske botanisten Janischevsky en vildväxande form i Ryssland som han kallade Cannabis ruderalis . Detta ledde till diskussion om huruvida dessa skulle betraktas som separata arter eller underarter till C. sativa. Den taxonomiska debatten har pågått i decennier. Idag lutar många forskare åt att Cannabis utgör en enda art med variationer; C. sativa inkluderar då både långa fiber-/frösorter, kortare drogsorter och vilda populationer som varieteter eller underarter. Andra skolor förespråkar att indica och ruderalis räknas som egna arter – men oavsett synsätt är det klarlagt att alla dessa varianter är nära besläktade och kan korsa sig med varandra.

Skillnader mellan cannabis, marijuana och hampa (botaniskt och juridiskt)

Botaniskt: Termerna cannabismarijuana och hampa syftar alla på samma växtsläkte (Cannabis sativa L.). Det finns ingen fundamental botanisk eller genetisk skillnad som strikt skiljer “marijuanaplantor” från “hampaplantor” – de tillhör samma art och kan se lika ut . Skillnaden ligger i användning och kemiskt innehåll: Industrihampa brukar avse odlad Cannabis sativa med mycket låg halt av den psykoaktiva substansen THC, medan marijuana syftar på cannabis med hög THC-halt avsedd för berusning. I praktiken har upprepad selektiv odling för olika syften lett till att fiber- och frösorter (hampa) oftast är långa och tunna med mindre blomtopp, medan drogsorter (marijuana) är kortare, förgrenade och hartsrika. Trots dessa skillnader är det botaniskt sett fortfarande samma art.

Juridiskt: Lagstiftning drar en tydlig gräns mellan hampa och narkotikaklassad cannabis baserat på THC-halt. I Sverige och EU definieras industrihampa som godkända sorter av Cannabis sativa som innehåller högst 0,3 % THC (torrvikt) i växten . Sådan hampa får odlas under strikt reglering för industriella ändamål (fiber, frö etc.) utan att betraktas som narkotika . Om THC-halten överstiger gränsvärdet (t.ex. i marijuana-plantor avsedda för droganvändning) klassas växten som cannabis i narkotikalagstiftningens mening och odling/innehav är förbjudet. Sammanfattningsvis är “cannabis” den generella benämningen på växten (och den term som används juridiskt för drogen), “marijuana” avser oftast den psykoaktiva delen av plantan eller torkade blomställningar, och “hampa” avser laglig industriell cannabis med låg THC-halt. Gränsen på 0,3 % THC följer internationella normer för att skilja bruksväxt från drog.

Hampans ursprung och tidiga historia

Forskning tyder på att hampa (Cannabis sativa L.) ursprungligen härstammar från Asien. Länge har Centralasien (till exempel områden kring Himalaya eller nordöstra Tibet) pekats ut som möjligt ursprungsområde, men ny genetisk evidens indikerar att arten troligen domesticerades först i Östasien. Hampan är en av världens äldsta odlade växter – arkeologiska data antyder användning av cannabisväxter i minst 10 000 år. I Kina finns tecken på att hampan började odlas redan för omkring 6 000 år sedan. Under årtusendena spreds växten vidare och togs i bruk i olika kulturer för fiberproduktion, mat, ceremoniellt och ytterligare former av bruk.

Hampa i Skandinavien och Sverige: historisk betydelse

Hampan kom till Norden under forntiden. Pollenanalyser och fynd indikerar att hampa odlades i Sverige redan under järnåldern (ca 500 f.Kr.–1000 e.Kr.). De äldsta konkreta spåren av hampaodling är från första århundradet e.Kr. i Skåne, där arkeologer funnit gropar med rötad hampa – ett steg i fiberberedningen av hampa. Under folkvandringstid och vikingatid (ca 600–1000 e.Kr.) verkar hampodlingen ha ökat och förekom i flera delar av Sverige (bland annat Skåne, Uppland, Dalarna, Jämtland m.fl.) . Efter vikingatiden minskade odlingen i södra Sverige, men den levde kvar längre i vissa inlandstrakter under medeltiden.

Historiskt användes hampa i Skandinavien främst som nyttoväxt. Dess långa starka fibrer spann man till rep, tågvirke, säckväv och grovt tyg, vilket var värdefullt för bland annat sjöfarten (rep och eventuellt segelduk). I Vikingatidens Birka har dock rep tillverkats av andra bastfibrer. Kända vikingasegel var av ull, vilket tyder på att hampa kanske inte var det dominerande fibermaterialet i Norden under järnåldern. Under medeltiden finns fler belägg för hampnyttjande: fröna användes i matlagning (t.ex. hampagröt, som omnämns i biskop Brasks 1500-talsmenyer) och pressades till olja. Hampaolja nyttjades som matolja och i lampor, och växten omtalas även i läkeböcker för sina medicinska egenskaper. Kulturellt tycks hampan i Norden dock främst ha setts som en jordbruksgröda.

Under 1700–1800-talet odlades hampa i Sverige i begränsad skala för främst marin utrustning och grova textilier, ofta i konkurrens med lin. I början av 1900-talet avtog hampans betydelse i takt med att import av billig bomull och andra material ökade.

För mer information besök vår informations sida: Hampans historia.

Varför Hampa?

Inte nog med att det är jordens främsta förnybara resurser så är denna växt oerhört nyttig för oss människor och även djur! Fröerna som plantan producerar är några av de absolut mest näringsrika i hela växtriket. Plantans blad & blommor besitter dessutom enormt näringsinnehåll och innehåller något som kallas för cannabinoider – dessa påverkar i sin tur kroppens endocannabinoida system i både människor och andra djur.

På vilket sätt är hampan positiv för miljön?

  • Främjar biologisk mångfald: Plantan blommar när få andra grödor gör det och ger då rikligt med pollen till bin och andra pollinatörer. Den ger även skydd och mat till fåglar och smådjur.
  • Binder mycket koldioxid: Hampafält suger upp stora mängder koldioxid – ungefär lika mycket som en ung skog – och hampa som byggmaterial (hampbetong) kan fortsätta att binda koldioxid i väggarna.
  •  Kräver knappt några bekämpningsmedel. Hampa växer snabbt och har få naturliga fiender, vilket gör att den skuggar ut ogräs och minskar behovet av herbicider och fungicider.
  • Förbättrar jorden: De djupa rötterna minskar jorderosion, luckrar upp kompakt jord och gör plantan tålig mot både torka och blöta.
  • Sparar vatten och jordbruksmark. En studie visade att hampa kräver en tredjedel så mycket mark som bomull för att ge lika mycket fiber och att bomull behöver 2,5 gånger mer vatten per ytenhet.
  •  Ersätter resursslukande material. Nästan hela växten kan användas till textilier, papper, kompositer, bioplast och byggmaterial. Hampabetong (“hempcrete”) ger lätt, isolerande och brandsäkra väggar och kan minska energiförbrukning och avfall. Fibrerna används även i bioplast och komponenter i fordon.

På vilket sätt är hampan positiv för människan?

  • Näringsrika frön. Hampafrön är rika på essentiella fettsyror som alfa‑linolensyra (omega‑3) och linolsyra (omega‑6) i ett fördelaktigt 2:1‑ till 3:1‑förhållande. De består till ca 25 % av lättsmält växtprotein och innehåller alla nio essentiella aminosyror.
  •  Fibrer och mineraler. Hampafrön är naturligt rika på både lösliga och olösliga fibrer som är goda för magens naturliga balans. Fröna är dessutom en fantastisk källa till viktiga mineraler som magnesium, fosfor och kalium, samt värdefulla B-vitaminer. Genom att addera hampa till din kost ger du kroppen ett naturligt tillskott av viktiga näringsämnen som stöttar en aktiv och hälsosam livsstil.
  • Växtbaserat protein för livsmedel. Hampa har ett högprotein‑, lågt kolhydratinnehåll jämfört med spannmål och används i växtbaserade livsmedel såsom hampamjölk, köttalternativ och glutenfritt bröd.

På vilket sätt är hampan positiv för djurhållning?

  • Näringsrikt foder. Hampafrökaka är en restprodukt från kallpressning av hampafrön som innehåller ca 32 % råprotein, upp till 11 % fett, 30–40 % fiber samt mineraler som magnesium, fosfor, kalcium, järn och zink.
  • Minskade metanutsläpp. Forskning tyder på att inkludering av hampkaka i idisslares foder kan minska deras metanproduktion med 21–30 %, vilket minskar klimatpåverkan från djurhållning.
  • Mångsidigt foder. Hampaprodukter passar både fjäderfän, grisar, nötkreatur, får, getter, hästar och till och med husdjur. Hampakakan ger proteiner som kan tas upp efter vommen och nyttiga fettsyror.
  • Miljövänlig och hälsosam strö. Hampabäddmaterial tillverkas av den träiga kärnan i stammen. Det kan absorbera upp till fyra gånger sin egen vikt i vätska, minskar lukt och insekter samt kan hämma bakterier som Salmonella och Coccidios i hönshus . Dessutom är hampaströ lågdammigt, vilket är bra för djurens och människors luftvägar.
  • Biologiskt nedbrytbart och resurseffektivt strö. Hampaströ är helt växtbaserat, ger fyra gånger mer fiber per hektar än trä och kan skördas årligen. Det komposteras snabbt, är o-surt och kräver inga bekämpningsmedel under odling.

Vilka ohållbara och destruktiva industrier kan vi ersätta med hampan?

Bomullsindustrin

Bomullsodling kräver stora mängder vatten, mark och bekämpningsmedel. Forskning visar att hampa behöver bara en tredjedel så mycket mark som bomull för att ge lika mycket fiber, och bomull behöver 2,5 gånger mer vatten per odlad yta. Hampa ger dessutom lägre kostnader och kräver mindre bekämpningsmedel . Därför kan hampafibrer ersätta bomull i textilindustrin och ge kläder, rep och andra textilier med mindre miljöbelastning.

Pappers- och skogsindustrin

Den växande efterfrågan på papper ökar trycket på skogar. Studier visar att hampa kan ge upp till fyra gånger så mycket papper från samma areal som skog eftersom plantan innehåller upp till 77 % cellulosa och har kort odlingscykel (skördas efter fyra månader, jämfört med 8–80 år för träd) . Hampa kan alltså avlasta skogsbruket. Dess bastfibrer kräver dessutom mindre kemikalier vid pulpering och kan blekas med peroxid i stället för klor, vilket minskar utsläpp av farliga ämnen.

Cement- och betongindustrin

Traditionell betong är mycket koldioxidintensiv. “Hampbetong” (hempcrete) tillverkas av kalk, vatten och hampaspån och är ett biokompositmaterial som kan ersätta cement i väggar och isolering. Hampbetong är koldioxidnegativ, eftersom hampaplantan binder mer koldioxid under sin tillväxt än vad som frigörs vid tillverkningen. Dessutom fortsätter materialet att lagra koldioxid under byggnadens livstid

Plast- och petrokemisk industri

Petroleumbaserade plastprodukter orsakar marint skräp, hälsoproblem och betydande växthusgasutsläpp . Kortfibrig hampa används redan i biokompositer för att återvinna polypropen till trä‑plast‑kompositer och för att skapa förpackningsmaterial med hampapapper laminerat med biobaserad plast . Hampafibrer används också i bilindustrin; exempelvis består delar av interiören i Mercedes‑Benz E‑klass och Lotus ECO Elise av hampafiberförstärkt plast .

Fossila bränslen och energi

Fossila bränslen driver på klimatförändringen. Hempans biomassa kan förgasas eller pyrolyseras för att producera bioenergi. Forskning visar att hampbiochar producerat vid 400–600 °C har hög värmevärde och lämpar sig som fast biobränsle . Detta gör hampa till en potential råvara för hållbara bränslen och bioenergi.

Protein- och foderråvaror som soja och raps

Sojabaserat foder är kopplat till avskogning. Hampakakan (rester efter oljepressning) innehåller runt  32 % råprotein och 30–40 % fiber och har en balans av mineraler. Studier på fjäderfä visar att höns som fick upp till 30 % hampakaka behöll produktion och hälsa; i storskaliga försök ökade överlevnad och minskade foderintag . Hampa har även visat sig minska metanutsläppen från idisslare med 21–30 %, vilket gör den till ett miljövänligt alternativ i djurfoder.

Konventionella stallströprodukter (träspån, halm)

Trä- och halmströ kräver stora skogs‑ eller spannmålsresurser och dammar mycket. Hampaströ, som görs av den träiga delen av stammen, kan absorbera upp till fyra gånger sin vikt i vätska och minskar lukt och bakterier. Det är lågdammigt och därmed skonsamt för djurens luftvägar. Dessutom växer hampa snabbt och kräver inga bekämpningsmedel, och ströet bryts ned biologiskt.

Syntetiska textilier

Polyester och andra syntetfiber framställs från fossil olja. Hampatextil är naturligt, biologiskt nedbrytbart och starkt; blandningar av hampa och bomull i denim ger bättre luftcirkulation, högre vattenabsorption och snabbare torkning än ren bomull. Detta gör hampa till ett hållbart alternativ till syntetiska tyger.

Vad är det Endocannabinoida systemet

Det endocannabinoida är ett biologiskt system som finns i våra kroppar, dessa huvudsakliga uppgift är att upprätthålla balans i kroppen (ett annat ord för detta är homeostasis). Detta system utgörs primärt av följande komponenter:

  • Cannabinoid receptorer (CB1 & CB2).
  • Endocannabinoider som bidrar till att aktivera kroppens cannabinoida receptorer.
  • Metaboliska enzymer som bryter ner endocannabinoider när de används.

Cannabinoid receptorer

Dessa receptorer fungerar som budbärare för det endocannabinoida systemet med hjälp av cannabinoider. Det finns flera typer av cannabinoid receptorer där de vanligaste och mest studerade är CB1 och CB2 receptorer. Dessa finns utspridda i kroppen.

CB1-receptorer: Finns mest i centrala nervsystemet och i hjärnan.

CB2-receptorer: Finns främst utanför det centrala nervsystemet (t.ex. i immunsystemet).

Vad är Cannabinoider?

Cannabinoider är en samling ämnen som påverkar kroppens endocannabinoida system. Det finns två typer av cannabinoider

  • Fyto-cannabinoider – Dessa cannabinoider kommer ifrån växter, där hampaväxten besitter stora mängder. Det finns över 100st olika fyto-cannabinoider, alla med sina unika egenskaper. Ordet “fyto” är ett latinskt prefix som betyder “från växt”.
  • Endo-cannabinoider – Kroppen  kan själv producerar sina egna cannabinoider, och dessa kallas för endo-cannabinoider. Endo = “inuti kroppen”.

Några av de vanligaste cannabinoiderna i hampaväxten är:

  • CBDA (Cannabidiolic acid)
  • THCA (Δ9-tetrahydrocannabinolic acid)
  • CBGA (Cannabigerolic acid)
  • CBCA (Cannabichromenenic acid)
  • CBGVA (Cannabigerovarinic acid)
  • THCVA (Tetrahydrocanabivarinic acid)
  • CBDVA (Cannabidivarinic acid)
  • CBCVA (Cannabichromevarinic acid)

Vad är CBD

CBD är en förkortning för Cannabidiol. Det är en cannabinoid som är en av de vanligaste förekommande i hampaväxten, det är dessutom en av de mest studerade cannabinoider och ordet har bland annat blivit populariserat på grund av CBD/Hampa-produkter som innehåller denna cannabinoid.

Vad är Terpener

Det finns över 100 st olika terpener, dessa ämnen påverkar doft & smak och finns i rikliga mängder inuti hampaväxten. Varje terpen har unika egenskaper och i takt med att forskningen utvecklas börjar mänskligheten få bättre förståelse om vad det är för något.

Laglighet & Juridik

Är CBD / Hampa produkter lagligt?

Ja! Alla våra produkter är tillverkade från EU-certifierad industrihampa och innehåller maximalt 0.3% THC vilket är det lagliga gränsvärdet inom EU.

Ger CBD produkter utslag på drogtest?

Nej. CBD i sig är en icke-psykoaktiv cannabinoid och ska normalt inte ge utslag på ett drogtest.

Däremot kan vissa CBD-produkter innehålla små mängder THC, ämnet som står för cannabis växtens rusgivande effekt. Om spår av THC finns kvar i tillräcklig koncentration kan det synas vid ett drogtest, trots att produkten främst består av CBD. Det betyder att ett positivt testresultat i sällsynta fall kan förekomma, särskilt om produkten inte är ordentligt renad eller kommer från en tillverkare med bristande kvalitetskontroll. Hur stor risken är beror alltså på hur produkten framställts och hur noggrant den testats.

Samtliga av Hampablomman’s CBD-produkter är THC-fri i enighet med rådande lagstiftning.

För mer omfattande information besök vår: Laglighet kring CBD & hampa sida.

Produkter från Hampa

Det går att tillverka över 50 000 olika produkter från hampan. Här på Hampablomman har vi tagit fram en rad olika produkter för att visa hampans potential. Våra produkter är framtagna med hjärta och omtanke. Nedanför finner du ett axplock av våra produkter. För komplett utbud, besök vår butik,

CBD Olja

CBD-olja är ett naturligt extrakt från industrihampa som innehåller cannabidiol (CBD). Genom att extrahera CBD från hampans blommor och blad och blanda det med en bärarolja, skapas en produkt som samverkar med kroppens endocannabinoida system. Det är ett enkelt och naturligt sätt att ta del av växtrikets egenskaper för att stötta ditt dagliga välbefinnande. För mer information kring CBD Olja Klicka här >

CBD & Hampa inom hudvård

Hampa och CBD har blivit uppskattade ingredienser i modern hudvård tack vare sin förmåga att vårda på naturens villkor. Genom att kombinera näringstäta fettsyror med växtens stärknde egenskaper skapas produkter som stöttar hudens naturliga barriär.

  • Hampafröolja: Innehåller våra tvålar och läppbalsam. Oljan är rik på Omega-3 och Omega-6 som återfuktar på djupet och bevarar hudens lyster utan att täppa till porerna.
  • CBD: I mer koncentrerade former, såsom salvor och krämer, används CBD främst för sina balanserande och rogivande egenskaper på känsliga eller torra hudområden.

Produkter från Hampafröet – En naturlig näringskälla

Hampafröet är en av växtrikets mest kompletta näringskällor. Det används både som livsmedel i form av skalade frön och som bas för kallpressad olja. Tack vare sin unika sammansättning av essentiella fettsyror och proteiner har hampa en lång tradition som en viktig del av en balanserad kost.

Svensk hampfröolja

Genom att kallpressa hampafrön utvinns en mjuk, nötig olja som kännetecknas av sin djupt gröna färg. Oljan är naturligt rik på de essentiella fettsyrorna Omega-3 och Omega-6. Det som gör hampfröoljan unik är dess optimala förhållande mellan dessa fettsyror, vilket är avgörande för kroppens naturliga funktioner och hudens balans.

Skalade hampafrön

När det hårda ytterskalet avlägsnas återstår den mjuka kärnan, ofta kallad hampahjärta. Dessa frön innehåller ett fullvärdigt protein, vilket innebär att de har alla de nio essentiella aminosyror som kroppen inte kan producera på egen hand. Detta gör hampafrön till en viktig råvara för den som söker naturliga, växtbaserade alternativ för att stötta sitt dagliga välbefinnande.


Efter att ha tagit del av informationen på denna sida hoppas vi att du känner dig mer informerad än tidigare.

Kontakta vår kundtjänst om du har ytterligare frågor. Eller Besök vår butik för att handla prisvärda CBD & hampaprodukter.

Fler inlägg: