Hampans Historia
På följande sida beskrivs hampan genom historien. Dess roll i forna civilisationer och existerande, inklusive Sverige. Hampaindustrin sträcker sig tusentals år tillbaka i tiden och var en av de först odlade grödorna, det hjälpte Europerna att korsa världshav och den första bibel som trycktes använde hampapapper. Detta är bara några av de fascinerande händelserna som involverar hampan och dess roll förr mänskligheten.
Tidslinje – Hampans Historia
- 8000 f.Kr.: Spår av hampa har hittats i dagens Kina och Taiwan. Bevis visar att hampa användes för keramik och mat (frön och olja).
- 2000 f.Kr. – 800 f.Kr.: Hinduiska heliga texten Atharvaveda (Vetenskapen om Charmers) nämner hampa som “Heligt Gräs”, en av Indiens fem heliga växter.
- 600 f.Kr.: Hamparep hittas i södra Ryssland.
- 500 f.Kr.: En burk med hampfrön och blad hittas i Berlin, Tyskland. Användningen av hampa fortsätter spridas över norra Europa.
- 200 f.Kr.: Hamparep hittas i Grekland.
- 100 f.Kr.: Kina använder hampa för att göra papper, Hamparep hittas i Storbritannien.
- 570: En fransk drottning begravs i hampakläder.
- 850: Vikingar använder hampa och sprider det till Island.
- 900: Araberna antar teknologin för att göra hampapapper.
- 1533: Kung Henrik VIII, kung av England, bötfäller bönder om de inte odlar hampa.
- 1549: Cannabis introduceras i Sydamerika (Brasilien).
- 1616: Jamestown, den första permanenta engelska bosättningen i Amerika, odlar hampa för att göra rep, segel och kläder.
- 1700-tal: Amerikanska bönder i flera kolonier är enligt lag skyldiga att odla hampa.
- 1776: Självständighetsförklaringen utformats på hampapapper.
- 1840: Abraham Lincoln använder hampfröolja för att bränna sina hushållslampor.
- 1916: USDA publicerar fynd som visar att hampa ger 4x mer papper per tunnland än träd.
- 1937: The Marijuana Tax Act inför en skatt på all cannabisförsäljning (inklusive hampa), vilket kraftigt avskräcker produktionen av hampa.
- 1938: Popular Mechanics skriver en artikel om hur hampa kan användas i 25 000 olika produkter.
- 1942: Henry Ford bygger en experimentell bilkropp tillverkad av hampafiber, som är tio gånger starkare än stål.
- 1942: USDA startar programmet “Hemp for Victory” – detta leder till mer än 150 000 tunnland hampaproduktion.
- 1957: De sista kommersiella hampafälten i USA planterades i Wisconsin.
- 1970: Controlled Substances Act klassar hampa som en illegal Schedule I drog, vilket innebär strikta regler för odlingen av industrihampa såväl som marijuana.
- 1998: USA börjar importera hampfrön av livsmedelskvalitet och olja.
- 2004: Nionde kretsdomstolens beslut i Hemp Industries Association vs. DEA skyddar permanent försäljningen av hampalivsmedel och kroppsprodukter i USA.
- 2007: De första hampalicenserna på över 50 år beviljas till två bönder i North Dakota.
- 2014: President Obama undertecknar Farm Bill, som tillåter forskningsinstitutioner att börja med pilotprojekt för hampodling.
- 2016: En farm i Colorado har fått organisk certifiering från USDA för sin hampa.
- 2018 – Hampa legaliseras och tas bort från narkotikadefinitionen i USA.
Hampa – en av världens första odlade växter
De första spåren av hampa hittades så långt tillbaka som 8000 f.Kr. i asiatiska regioner som idag är moderna Kina och Taiwan. De äldsta resterna som upptäckts hittills är hampasnören som användes i keramik, och uppgifter visar att hampafrön och olja användes som mat i Kina. När man betänker att mänskligt jordbruk började för ungefär 10 000 år sedan, kan man anta att hampa var en av de första jordbruksgrödorna.
Världens första papper tillverkades från hampa
Benjamin Franklin startade en av Amerikas första pappersverk som använde hampa som material, vilket möjliggjorde att Amerika inte behövde vara beroende av att importera papper och böcker från England. Fram till 1880-talet återvanns utnötta kläder och textiler från hampa till papper. Så kallat ”traspapper” tillverkat av hampa kan rivas när det är blött, för att sedan återgå till dess fulla styrka när det torkar. Pappret kan vidhålla extrema förhållanden och fortfarande vara stabilt i århundraden. Många av USAs regeringspapper var skriva, enligt lag, på hampa ”traspapper” fram till 1920-talet.
Segel av Hampa tillät människan att korsa världshaven.
90 procent av alla segel var från ca 500 år före Kristus till mitten/slutet av 1800-talet tillverkat av hampa. De resterande 10 procenten var oftast tillverkade av lin, eller mindre fibrer som kinagräs, sisal, jute och abaca.
Utöver segel var en stor del av utrustningen på fartygen tillverkade från stammen av hampaväxten, som ankarrepet, lastnät, fiskenät, flaggor, svepningar och sjöfart (rep som används för tätning på ett fartygs sidor för att skydda mot saltvatten, och att täta lösa balkar). Dessutom var skeppets diagram, kartor, loggböcker och biblar tillverkade från papper som innehöll fiber från hampa – från 1400-talet fram till tidigt 1900-tal i Västeuropa och Amerika.
Spridning över kontinenter
Genom historien fortsatte hampa att sprida sig över civilisationerna. Bevis på hampmaterial har hittats i Asien, Europa, Afrika och senare i Sydamerika. Flera religiösa dokument från hinduism till antika persiska religioner nämner också hampa som ett “Heligt Gräs” eller “Frönas Kung”. För många människor var hampa en nyckel i vardagen. Växten bidrog med allt ifrån förnödenheter såsom kläder, skor, rep och papper.
Hampans Historia – Runt om i världen
Hampas Historia i Sverige
Hampa har odlats i Sverige i över tusen år, både som fiberväxt och för sina näringsrika frön. Växten nämns i Västgötalagen från 1200-talet, där bönder ålades att stängsla in sin hampa – ett tecken på att odlingen var så vanlig att den behövde regleras.
På 1700-talet klassificerades hampa vetenskapligt av Carl von Linné, som beskrev Cannabis sativa i sitt banbrytande verk Species Plantarum (1753). Linné lyfte fram hampans betydelse som nyttoväxt, både för textil och jordbruk.
Hampan användes också inom svensk sjöfart – bland annat till Vasaskeppet, som sjösattes 1628. Skeppets rep, segel och riggdelar tillverkades av hampafiber, som då var det främsta materialet inom marin utrustning. Hampa odlades därför nära kuster och örlogsvarv, ofta på kronans uppdrag.
Under 1900-talet försvann hampan ur svenskt jordbruk, men idag har den åter blivit tillåten att odla – under EU-regler med godkända låg-THC-sorter. Intresset växer nu för hampa som hållbar gröda inom mat, textil, bygg och naturlig hälsa.
Hampa och Vikingarna
Vikingarna använde hampa främst för praktiska ändamål. Arkeologiska fynd visar att hampafibrer användes till att tillverka rep, segel, fisknät och grova tyger – material som var viktiga i deras sjöfart och vardagsliv. Hampa odlades i Norden redan under järnåldern, och spår av hampatextil har hittats i flera gravar från vikingatiden.
Hampa Frankrike
Frankrike har en lång historia av hampodling och var under 1700- och 1800-talet en av Europas största producenter. Hampa användes främst till rep, segelduk, säckväv och uniformstyger – särskilt inom flottan och militären. Den franska staten uppmuntrade odling som en strategisk resurs, och hampan odlades över stora delar av landet, särskilt i västra och centrala regioner.
Under Napoleons tid var hampa en avgörande faktor i det europeiska maktspelet. Efter att Storbritannien blockerade Frankrikes tillgång till rysk hampa – som var världsledande i kvalitet – försökte Napoleon säkra egen försörjning genom att öka odlingen inom Frankrike och sina allierade territorier. Detta råvarubristspel bidrog indirekt till hans beslut att invadera Ryssland 1812. Expeditionen blev ett ödesdigert misstag, men visar hur viktig hampan var för militär makt och försörjning under den tiden.
Än idag är Frankrike en ledande producent av industrihampa i Europa – med starkt fokus på byggmaterial, textilfiber och livsmedel. Landet har bevarat både kunskap och tradition inom hampabaserat jordbruk och är en drivande kraft i EU:s moderna omställning till hållbara grödor.
Hampa och Ireland
På Irland odlades hampa från medeltiden och framåt, främst för att tillverka rep, segelduk och grova tyger. Under 1600- och 1700-talen uppmuntrade den brittiska staten hampodling för att förse flottan med material. Hampa var en viktig gröda i kustnära områden och användes i både jordbruk och sjöfart. Odlingen avtog under 1800-talet men har återupptagits i modern tid, främst för livsmedel och industriellt bruk.
Hampa och Romarna
Hos romarna användes hampa främst för sina praktiska egenskaper. Fibrerna användes till rep, segelduk och grova tyger – särskilt inom militär och sjöfart. Romerska författare som Plinius den äldre beskrev hampans odling och användning i sitt verk Naturalis Historia. Hampa odlades i olika delar av det romerska imperiet, särskilt i provinser med varmare klimat.
Hampa & Afrika
Hampa har en lång men ofta bortglömd historia i Afrika. Växten har odlats i flera delar av kontinenten, främst för sina fibrer som använts till rep, nät, kläder och byggmaterial. I vissa regioner har hampafröet även använts som näringskälla, särskilt i traditionell matlagning där fröna rostades eller pressades till olja.
Även om kommersiell hampaproduktion länge varit begränsad på grund av lagstiftning och koloniala arv, har intresset ökat de senaste åren. Flera afrikanska länder har påbörjat legalisering och pilotprojekt för industriell hampa, med fokus på hållbara material, textil, jordförbättring och exportmöjligheter.
Hampa och Asien
Hampa och Kina
Kina har en av världens äldsta dokumenterade traditioner av hampodling – med spår som sträcker sig över 6000 år tillbaka i tiden. Hampa användes tidigt till att tillverka papper, rep, kläder och bågsträngar. De äldsta kända pappren i världen är tillverkade av hampafiber och härstammar från Han-dynastin (ca 200 f.Kr.).
Under årtusenden har hampa haft en självklar plats i det kinesiska jordbruket. Än idag är Kina en av världens största producenter av industrihampa och levererar stora mängder textilfiber, papper och livsmedelsprodukter till den globala marknaden.
Hampa och Japan
I Japan har hampa en djupt rotad kulturell och historisk betydelse. Växten har odlats i tusentals år och användes traditionellt för att tillverka kläder, rep, papper och ceremoniella föremål. Hampafiber var länge ett vanligt material i yukata (lätta sommarkimonos), fisknät och shimenawa – heliga rep som används i shintoistiska ritualer för att markera rena platser.
Trots moderna restriktioner kring cannabis har hampa aldrig helt försvunnit ur japansk kultur. Vissa regioner, som Tochigi, har bevarat hantverket kring hampatextil, och det finns idag ett förnyat intresse för växten som en del av Japans gröna framtid – särskilt inom mode, byggmaterial och hållbart jordbruk.
Indien
Hampa har en mångtusenårig historia i Indien och är djupt integrerad i både kultur och tradition. Växten nämns i uråldriga texter som Atharvaveda (ca 1500 f.Kr.), där den kallas för en av “de fem heliga växterna”. I tusentals år har hampa använts i Indien för att tillverka rep, tyg, olja och religiösa drycker som bhang – en dryck som traditionellt konsumeras vid vissa hinduiska högtider.
Indisk hampa har också spelat en viktig roll i ayurvedisk medicin och i lokal textilproduktion, särskilt i norra regioner som Uttarakhand. Idag pågår ett växande intresse för att återuppliva industriell hampaproduktion i Indien, med fokus på hållbara textilier, byggmaterial och naturliga hälsoprodukter.
Filippinerna och “manillahampa”
Filippinerna har en stark historisk koppling till hampaliknande fibrer, framför allt genom manillahampa – som trots namnet inte kommer från Cannabis sativa, utan från abacá, en bananväxtart inhemsk i Filippinerna. Namnet manillahampa användes under kolonialtiden på grund av dess likhet i användning med europeisk hampa, särskilt till rep, segelduk och papper.
Manillahampa blev en viktig exportvara under 1800-talet, särskilt för den amerikanska och europeiska sjöfarten, och hamnstaden Manila blev ett globalt centrum för handeln. Även om det inte rör sig om äkta hampa, visar det hur liknande växtfibrer spelat en central roll i Filippinernas ekonomiska och maritima historia – och hur begreppet “hampa” ibland använts brett för att beskriva olika naturfibrer med liknande egenskaper.
Hampa & Mellanöstern
Hampa har en lång och historiskt dokumenterad närvaro i Mellanöstern. Redan för flera tusen år sedan användes växten i regionen för att tillverka rep, säckväv, kläder och andra fibermaterial – särskilt i områden kring Mesopotamien och Persien, där jordbruket var avancerat och handeln livlig.
Förutom sina praktiska användningsområden nämns hampa även i olika texter bland annat filosofiska texter från den islamiska guldåldern. Läkare och vetenskapsmän som Al-Razi och Avicenna skrev om växtens egenskaper i sina verk. Trots senare tiders förbud i flera länder har hampan lämnat spår i både textiltradition och folklig kunskap – och i modern tid har intresset för industriell hampa åter börjat växa i delar av regionen, med fokus på jordhälsa, byggmaterial och hållbara grödor.
Hampa och USA
Hampa har spelat en viktig roll i USA:s historia – från nybyggarnas tid där den odlades för rep och textilier, till revolutionen där grundlagsfäder som Washington odlade den som symbol för självförsörjning. Under 1900-talet förbjöds hampa tillsammans med rusgivande cannabis, trots dess industriella användning. Idag har hampa åter blivit laglig och används brett inom livsmedel, textil, byggmaterial och naturlig hudvård – med växande intresse för dess hållbara potential.
Nybyggarna & kolonialtiden
När de europeiska kolonisatörerna anlände till Nordamerika på 1600-talet tog de med sig hampafrö och kunskap om odling. Hampa var en nödvändig gröda – använd för att tillverka rep, tyg, säckar och segel till den växande handels- och sjöfartsindustrin. I flera kolonier, som Virginia och Massachusetts, fanns det till och med lagar som uppmuntrade eller krävde hampodling. Växten spelade en viktig roll i det tidiga amerikanska jordbruket och betraktades som en strategisk resurs.
Revolutionen & självständighetstiden
Under den amerikanska revolutionen användes hampa för att tillverka uniformer, flaggor och rep till militären. Flera av USA:s grundare, inklusive George Washington och Thomas Jefferson, odlade hampa själva på sina gårdar. Växten betraktades som en symbol för självförsörjning och oberoende – viktiga ideal i en tid då nationen bröt sig fri från det brittiska imperiet.
1900-talet & förbudets tid
I början av 1900-talet började inställningen till cannabis förändras. Trots att industrihampa inte innehåller rusgivande nivåer av THC, hamnade den i skuggan av den växande debatten kring marijuana. 1937 antogs Marihuana Tax Act, som i praktiken förbjöd all cannabisodling – inklusive hampa. Under andra världskriget lättade förbudet tillfälligt, då USDA lanserade kampanjen “Hemp for Victory” för att säkra rep och textil till militären. Men efter kriget återinfördes restriktionerna, och hampan försvann ur amerikanskt jordbruk i flera decennier.
– 1942
Hampa och Europa
Hampa har odlats i Europa i tusentals år och varit en central gröda för textil, rep, segelduk och papper. Under medeltiden var hampan särskilt viktig inom sjöfarten och militären, där den användes för att tillverka allt från kläder till fartygsutrustning. I länder som Frankrike, Italien och Tyskland var hampan länge en självklar del av jordbruket.
Under 1900-talet minskade odlingen kraftigt, i takt med att syntetiska material tog över och lagstiftning kring cannabis skärptes. Men i takt med ökad miljömedvetenhet och intresse för hållbara material har hampan fått ett starkt uppsving i Europa de senaste decennierna – särskilt inom livsmedel, byggsektor och ekologiska textilier. Idag stöds hampodling i EU genom den gemensamma jordbrukspolitiken, så länge den sker med godkända låg-THC-sorter.
Hampans Historia: “The Marijuana Tax Act, 1937” beslutet som “förbjöd hampan”
“The Marijuana Tax Act” avskräcker produktionen
Även om hampa var en stor del av tidig amerikansk historia, började attityden mot grödan att förändras i början av 1900-talet. När den amerikanska regeringen ökad sin beslutsamhet att bekämpa droger som marijuana, grupperades hampa på något sätt med sin cannabis-kusin. The Marijuana Tax Act of 1937 inledde den stora nedgången i hampaindustrin, då all hampaförsäljning började bli hårt beskattad. Det har förekommit kontroverser kring denna lag, eftersom vissa har hävdat att den var avsedd att minska storleken på hampaindustrin för att hjälpa de framväxande plast- och nylonindustrin att få marknadsandelar.
USA inser behovet av hampa under andra världskriget
USA ändrade sin inställning 1942 när de insåg att de behövde hampa för krigsinsatsen. Jordbruksdepartementet började kraftigt främja hampa och börja publicera olika fördelar som hampa erbjöd (t.ex. fynd som visade att hampa ger 4 gånger mer papper per tunnland än träd). Höjdpunkten av hampaframjandet var när den amerikanska regeringen släppte en pro-hampadokumentär kallad “Hemp for Victory”, vilket uppmanade bönder över hela Mellanvästern och sydöst att odla hampa för att stödja kriget. Detta ledde till att över 400 000 hektar hampa planterades under 1942-1945.
“The War on Drugs” leder till hampans nedgång
Kort efter detta program gick den amerikanska regeringen tillbaka till sin ursprungliga inställning till hampa och industrin fortsatte att gå ner. Andra alternativkällor, som plast och nylon, främjades inom flera branscher. Detta ledde till att färre bönder odlade hampa och många hampaförädlare gick i konkurs. Den sista kommersiella hampafarmen i USA planterades i Wisconsin 1957. Hampodling blev slutligen officiellt förbjuden med lag 1970 med passage av Controlled Substances Act där hampa inkluderades som en Schedule 1-drog, och grupperades denna gröda med droger som heroin och LSD.
Vi hoppas du lärt dig något om hampans historia. Är det något du undrar över, eller kanske ser en felaktighet? Kontakta oss gärna
